Vingklippt

... när man bara vill fly?

Jag insåg igår kväll, något om mej själv som jag inte vill veta. Jag har försökt ljuga bort det i 10års tid och lyckats hyfsat. Eller ganska bra, kanske. Jag insåg ju inte förrän igår att jag gått runt och ljugit för mej själv. Kanske blir lite lättare att processa nu när jag vet sanningen.

Ibland vill jag bara dö
Ibland vill jag bara fly från mej själv
Ibland undrar jag hur jag ska orka resten av mitt liv med den här skiten

Andra gånger mår jag så bra
Förstår inte hur jag kan vilja dö

Jag påmindes just om vem jag var för 10år sen. Så oförstörd av verkligheten. Så omedveten om min sjukdom. Så ...levande?
Ibland önskar jag att jag var tillbaka där.
Ibland önskar jag det inte
Det fanns saker då, som jag skulle gjort annorlunda om jag vetat det jag vet nu.
Men jag hade inte varit den jag är idag, om jag ändrat något då.
Jag hade missat många vägar i livet. Jag hade hamnat någon annanstans.
Jag vet inte om jag vill det heller.
Jag förstår att sjukdomen förkortar livet med 20år.
För ibland vet jag inte om jag orkar
Ibland vet jag inte ens om jag vill orka

..och läster Du det här, så har det inget med dej att göra
Jag har varit farligt nära kanten i nästan en månad
Jag har mina stunder när jag funderar över livet

Jävla mensverk!
Förbannade sömnproblem!
Åldersnoja
Decemberångest
Vågen visar över 50kg
Tänker på människor som passerat mitt liv. Får ångest och känner hat
Vill fly från allt! Julhelg, jobbstress, glögg, pynt, advent, födelsedagar och skit
Eller i alla fall gömma mej en stund
...orkar inte!

Jag har flyttat över 50mil
Bytt telenummer
Gömt mej på hemlig adress
...likförbannat inbillar jag mej att svinet förföljer mej.

Jag vet att det är mitt huvud som  spelar spratt med mej.
Ändå låter jag inte bli att titta över axeln en gång extra.

Sen var det F-kassan... De kan skicka sin post till min gamla adress för v.b. Men, nej, jag har inte hört något. Jag gjorde rätt i att flytta. De skiter fullständigt i vart, hur och om jag lever.

Nu flyttar jag från stan.
Mot nya mål, Vingklippt!

I alla fall av sekreteraren på teamet. Hoon ringde idag, med en sista minuten tid till läkaren. Jag tackade ja.
"Det är det som är så bra med dej! Du tar alltid de här besvärliga tiderna. Jag tycker om dej"
Jag tycker om henne också. Hon är den enda som ringer tillbaka. Dessutom vet hon hur mycket jag hatar att vänta på saker. Jag tar hellre någons avbokade läkartid än att vänta tre år och fyra evigheter.

Summan av mötet:
F-kassa och terapeut tycker det är mitt ansvar att de ska ringa tillbaka
Jag har en massa papper som ska fyllas i och skickas in för att KANSKE få mer sjukpengar
Jag måste boka tid hos läkaren, vem jag nu har
Jag får försöka hitta nått sätt att klara mej till dess att jag kanske får igenom förlägningen men får INTE jobba
Tid hos en sur terapeut på onsdag
Mindre än två vekor till jag flyttar och skiter i allt. Det är mindre stressigt att jobba än att slussas, glömmas bort, tjata och oroa sej.

Jag träffade på min nua handläggare på arbetsförmedlingen idag.Efter en väldigt rörig diskussion kom vi fram till detta:

• F-kassan har glömt kalla mej till mötet imorgon (igen)
• Det är F-kassan som sagt åt Arbetsförmedlingen att inte höra av sej
• Jag har rätt att kalla min handläggare på F-kassan för skit-kärring
• Arbetsförmedlaren skulle genast kolla upp hur de kan hjälpa mej min situation efter valborg

Jag måste säja att jag gillar de arbetsförmedlare som arbetar med oss "kodade".

På eftermiddagen ringer min handläggare från F-kassan:
- Hej, jag fick ditt medelande igår klockan 23.31
- Vad bra!
- Jag har inte fått tag i teamet.
- Nähä...
- Men jag har ett preliminärt möte med din terapeut imorgon.
- Jaha
- Jag ska försöka få tag i arbetsförmedlingen, så vi får reda på vem din handläggare är och om hon/han kan närvara imorgon.
- Jo..
- Ja, det kanske skulle vara bra om du också är med.
- Jag har redan bestämt med Sara att jag kommer vara där. Sara, min handläggare på försäkringskassa! Hon tyckte mötet skulle bli meningslöst utan mej. Halv tre på arbetsförmedlingen!

Tanten fick bråttom att lägga på och jag vann igen!

Nu har jag snart gått igenom allt jag äger. Sorterat ut de få saker som ska få följa med i flytten. Mycket skit som ska slängas och skänkas.

Min bästa vän vill veta saker om Svinet hon inte redan visste. Lägger ut skiten här också, så alla får veta. Detta ärvad jag kom på just nu, som hon inte redan vet.

• En manlig förkylning är värre än lunginflamation "du MÅSTE gå och handla, jag är sjuk"
• "killar är bara kompisar med tjejer för att de vill ligga. Det gäller inte mina tjejkompisar"
• Är man flickvän, så måste man gå med på att knulla minst varannan dag
• Allt som är dåligt beror på min sjukdom
• "Jag slog bara för att du provocerade. Det är alltså ditt fel"
• "Det är ingen idé att jag söker hjälp, eftersom det är dej det är fel på"
• Jag tillät honom inte köpa saker åt mej. Annars använde han sånt som argument "men jag köpte ... åt dej ..."
• Man polisanmäler inte någon man älskar. Det räknas som att göra illa
• Killar kan inte rå för om de är otrogna
• "Vill du göra något tillsammans kan du börja spela WoW"
• "När jag jobbar vill jag inte göra något när jag kommer hem"
• "När jag är ledig, vill jag vara ledig och slippa göra massa saker"
• 8-10 timmar 6 dagar i veckan på mitt jobb var inte i närheten av lika ansträngande som hans 35 timmar i veckan. Punkt slut.
• Jag kan ingenting om mat och träning, trots att det är mina två största intressen
• Valfrihet = gå med på det han bestämt, tvingas till det eller inte vara med och bestämma
• Jag kan inte hantera alkohol, för att hans ex, någonting, någonting, någonting
• Han kommer aldrig förstå varför han kunde ta sin TV och dra åt helvete. "Vi hade det ju så bra"

Polisrapporten får hon nästa gång vi ses. Kan hända att även den kommer upp här. (Beroende på tillgång till scanner)

Det ska bli så skönt att flytta härifrån!

Jag ringde min handläggare igår och öste ur mej massa dumt. Eller ja, sanningen som jag i vanliga fall brukar vara så duktig på att censurera. Hon ringde tillbaka imorse.
- Du måste ju höra av dej begriper du väl!
- Jag gör det, och har bett om hjälp i ett års tid. Jag får svaret att jag inte behöver oroa mej och att saker löser sej.
- Tror du det löser sej av sej självt eller?
- NEJ! Jag har frågat om hjälp i ett års tid för att jag håller på att stressa ihjäl mej över att pengarna tar slut i maj och att jag inte är redo för arbetslivet än.
- Jag har inte hört nått från dej sen i november.
- Jag vet. Det var då jag kraschade på grund utav pengastressen. Jag skulle få hjälp och alla lovade att ringa tillbaka. Sen dess har jag bara ignorerat skiten. För jag håller på att dö.
- Men du kunde ju ha ringt!
- Jag har tjatat sen FÖRRA våren. Jag orkar inte.
- Har du ringt arbetsförmedlingen?
- JA, de skulle ringa tillbaka och berätta vem som är min nya handläggare. I December!
- Har du någon kontakt med vården?
- De ska också ringa tillbaka. Jag var där fem gånger förra året och en gång i år.
- Men du kan inte sitta hemma och vänta på att saker ska lösa sej.
- JAG HAR TJATAT I ETT ÅR om att jag håller på att gå under och vill ha hjälp med en lösning. Jag får bara svaren "vi ringer tillbaka", "det är långt dit" och "det löser sej". Jag orkar inte. JAG ORKAR INTE!!
Sen störtgrinar jag så jag inte kan prata.
- Du kunde ju ha sökt om förlängt aktivitetsstöd!
- Det säjer du NU! Jag orkar inte!!!
- Jag skickar hem papper du kan fylla i. Jag försöker få tag i Arbetsförmedlingen och teamet. Sen riger jag tillbaka!

Skit på dej kärring! Jag vet att du ljuger den här gången också. Därför har jag löst det själv. Jag har sålt lägenheten och räknas från och med valborg som hemlös. Utan utgifter kommer jag inte heller behöva någon inkomst. Men det vet du redan, för det sa jag igår till din röstbrevlåda.

Jag har lyckats radera hela min blogg!
Någon som vet hur jag kan återskapa/rädda/vad som hellst?