Trauma hantering
Jag har besökt läkaren idag. Egentligen för ett intyg. Men när jag tog upp sömnlösheten började han gräva runt i mej. Han är jätte bra som läkare. Men det gör Ont att gå dit. Han hittar saker som rör om. Denna gång kom vi in på övergrepp och efter mycket metande drog han ur mej stora delar av vad bland annat svinet gjort.
"Med så mycket trauma och så många övergrepp i bagaget, kanske det inte är så konstigt hur du mår".
Jag är inte medveten om att jag gått runt och grubblat. Vissa anfall av självhat, när jag tänkt på vad jag utsatt mej själv för. Men inget grubblande. Kanske att jag stängt ute skräcken ur medvetandet. Att den, som läkaren sa, ligger och gnager ändå. Att skräcken styr mitt handlande och mitt liv, omedvetet.
Stora delar av mina problem har kommit eller förvärrats gravt, under de fyra år jag slösade bort i hans våld. Under de året intalade jag mej att allt berodde på felet i mitt huvud. Eller om det var svinet som intalade mej det.
En skitjobbig dag! Många tankar. Många känslor. Men för första gången tror jag på en läkare när han säjer: "Du skulle kunna må SÅ mycket bättre". Och det berodde inte på att han kallar mej charmig, när jag svarar lite för ärligt, oväntat och utan att själv riktigt vara medveten om vad jag säjer (vi har träffats i många andra sammanhang än läkare-patient).
Nu ska jag ändra i medicinen igen (byta till seroquel depot och lägga till nån för sömnen) och skrivas upp i kö för traumahantering. Jag ser inte fram emot något av det.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Kunde inte undgå att läsa detta inlägg. Jag vet inte vad jag ska säga, mer än att jag själv också utsatts för övergrepp under många år.
Rätt "ironiskt" att just du ramlade in på min blogg och dessutom har något gemensamt med mej.
Kämpa på!
Postat av: Em
Det var jag som skrev inlägget som blev anonymt. ?
Svar:
Vingklippt
Postat av: Linn Tonks
Jag tycker att du ska ge traumabehandlingen en rejäl chans. Jag har också varit i ett sånt förhållande och terapin gav mig mitt liv tillbaka. Jag har fortfarande psykiska problem, visst. Men det gjorde verkligen avsevärd skillnad.
Trackback
